Jaha, är hemma nu, för 3e dagen.. uffh uffh.. Vet ni? När man är hemma hinner man tänka, MYCKET, och jag hatar att tänka, leder bara till en massa dåliga svar.. nej jag gillar inte det..
Men jag vill kavajen och korsetten, tyvär var korsetten aningen föt stor, så ska sälja den :(

Jag verkligen hatar hatar känslan att vara iaktagen... den känslan kom över mig i tosdags kväll/natt.
Jag kände att jag inte var ensam och antog att det var änglarna, så jag bad dem försvinna, och då försvann all trygghet, allting blev kallt och jag var rädd, kände mig iaktagen.. För er/dig som inte förstår känslan så kan du tänka er att du är helt ensamma hemma, helt plötsligt känner du ett par mörka ögon bränner er i nacken, någon kollar på dig, vem/vad det än är, vill skada dig, du ser ingen, men känner närheten, det är någon där, det är en man, han kommer skada dig, på ett eller annat vänster.
Så kände jag, den kvällen/natten, jag var helt hysterisk, kunde knappt andas, tårarna sprutade.. Det var jätte hemskt.. Igår, slog ett illamående över mig, och yrsel.. Jag berättade för Marinett, hon kände också av mannen, hon befriade mig från honom, han kunde inte skada mig mer. Efter behandligen kunde jag knappt röra mig, mådde så dåligt.. mor fick bädda om mig, jag bara låg och grät, kunde inte göra något..
Sen vet jag att där finns massor som inte tror på änglar och själar och sånt, men gö inte det till mitt problem, jag vet att dem finns bland oss.