(Melodi från Korsväg som rubrik så jag finner den passande)

Då det inte blev något pluggande för mig, då office word inte funkar ;s började jag som vanligt filosefera lite.. och denna gången om Hösten. Ja årstiden Höst. Och då jag tänkte lite på något som jag läste i tidningen igår, om hösten och människan. Det var en psykolog som berättade att på hösten blir de flesta deprimerade, pga mörkret och kylan sakta kommer krypande.

Jag själv gillar hösten väldigt mycket, då allting börjar bli så mysigt, och naturens "gosiga" färger kommer fram.
Enligt mig är hösten början på något vackert. Då man kan klä sig lite gosigare, man får en anledning till en filt och en kopp te till den bra boken. Och kanske bäst av allt, mysiga stunder med alla underbara. Tänk er själva att samlas tillsammans i soffan, med tända ljus runt omkring och bara prata. Kanske någon till och med tar fram gitarren? Eller att ta på sig goskläderna, och gå en runda i det vacka vädret, njut av den klara luften och ha kul? :) Det är underbart!

Självklart finns det ju nackdelar med hösten, som med allt annat. Där finns deprition, som sagt. Men allting har en lösning, och även detta. Det är att vända på det, göra som jag nyss sagt. Tänd ljus, ta fram en god kopp te och njut! Tyvärr kommer jag inte ihåg allt för mycket från det jag läste igår.. Men ta det negativa och vänd på det helt enkelt, den som vill, klarar det :)